Baksmällan
Idag var en tung dag med tanke på incidenten i natt.
Jag har sovit dåligt och somnade med tårar på mina kinder.
När jag vaknade hörde jag mamma prata någon med pappa om "vad vi höll på med" och var inte på ett bra humör. Det gick över så småningom och sedan åkte dom på möte för att sedan åka vidare till min bror.
Jag hade under tiden gått upp för att duscha och började sedan att städa. Jag flyttar till en egen boning i början på januari och har börjat packa och rensa. Men det gick sådär. Jag fick ganska mycket gjort men var otroligt ledsen och grät en skvätt mellan flyttlådorna...
Jag skulle egentligen på julfirande hos en kompis tillsammans med hennes familj och våra närmsta vänner men jag var i ett allt för dåligt skick för detta. Jag skulle verkligen velat vara med men jag kunde inte fömå mig att ta steget ut och ruska av mig min ledsamhet.
När klockan var vid halv 5 pratade jag, eller snarare grät igenom samtalet med "S" bestämde han sig för att hämta mig så jag kom hemmifrån.
Vi beställde en tjock god pizza och åkte hit. Nu mår jag lite bättre men den dåliga magkänslan sitter som fastklistrad.
Imorgon ska vi fira en annan god vän som fyller år men är det som det varit nu så hoppar jag det. Jag kan inte gå dit med ett fejkat leende på läpparna och låtsas som att allt är bra när min insida bara vill skrika!
Numera kan jag inte planera mina dagar längre utan tar det som dom kommer. Det enda jag verkligen tar mig till är mitt jobb men ibland blir det även för Nu mycket men jag vet att det är något jag måste kämpa för och är ett måste.
Nu ska jag dra med mig "S" till sängen för att somna i en trygg famn. Jag vill sova en god natt sömn inatt, i morgon väntar en ny dag med nya tag och jag måste kämpa även fast jag VET att det inte finns något ljus i mammas sjukdomstunnel...
God natt
Jag har sovit dåligt och somnade med tårar på mina kinder.
När jag vaknade hörde jag mamma prata någon med pappa om "vad vi höll på med" och var inte på ett bra humör. Det gick över så småningom och sedan åkte dom på möte för att sedan åka vidare till min bror.
Jag hade under tiden gått upp för att duscha och började sedan att städa. Jag flyttar till en egen boning i början på januari och har börjat packa och rensa. Men det gick sådär. Jag fick ganska mycket gjort men var otroligt ledsen och grät en skvätt mellan flyttlådorna...
Jag skulle egentligen på julfirande hos en kompis tillsammans med hennes familj och våra närmsta vänner men jag var i ett allt för dåligt skick för detta. Jag skulle verkligen velat vara med men jag kunde inte fömå mig att ta steget ut och ruska av mig min ledsamhet.
När klockan var vid halv 5 pratade jag, eller snarare grät igenom samtalet med "S" bestämde han sig för att hämta mig så jag kom hemmifrån.
Vi beställde en tjock god pizza och åkte hit. Nu mår jag lite bättre men den dåliga magkänslan sitter som fastklistrad.
Imorgon ska vi fira en annan god vän som fyller år men är det som det varit nu så hoppar jag det. Jag kan inte gå dit med ett fejkat leende på läpparna och låtsas som att allt är bra när min insida bara vill skrika!
Numera kan jag inte planera mina dagar längre utan tar det som dom kommer. Det enda jag verkligen tar mig till är mitt jobb men ibland blir det även för Nu mycket men jag vet att det är något jag måste kämpa för och är ett måste.
Nu ska jag dra med mig "S" till sängen för att somna i en trygg famn. Jag vill sova en god natt sömn inatt, i morgon väntar en ny dag med nya tag och jag måste kämpa även fast jag VET att det inte finns något ljus i mammas sjukdomstunnel...
God natt
Kommentarer
Trackback
