Mammas födelsedag
Jag trodde aldrig det skulle bli en till födelsedag. Inte i år. Inte förra året.
Men vi har fått en längre tid med dig älskade mamma än vad vi räknat med. Det värmer! Det gläder! Men smärtan finns ständigt där.
Du fick kramar pussar och en blomma av pappa idag. Vi sjöng för dig, jag och pappa. Han kysste dig ömt på kinden när sången tonat ut.
Du reagerade inte så mycket där du satt. Men jag höll din hand och hoppas att du kände min närvaro, även pappas.
Du fattas oss mamma!
Men samtidigt är jag glad över att du inte är vid medvetande idag. Det som just nu händer i vår familj är jag glad över att du är skonad från...
Jag trodde vi hade nog av sorg..
Jag vet inte vad jag ska skriva.
Säga. Göra.
Jag skiljs från en ledsen pappa.
Går upp på perrongen och ser innan tåget kommer pappa komma ut från Konsum.
Han går med tunga steg hem.
Hem till tomheten. Ensamheten.
Han vinkar innan han försvinner bort bakom träden.
Tårarna börjar trilla längst mina kinder.
Tåget kommer.
Jag går med tunga steg hem.
Hem till tomheten. Ensamheten.
Eller ja, ensam och ensam.
Jag har min Alice.
Som biter mig i fötterna i brist på uppmärksamhet nu.
❤❤
