Demensen tar min mamma

För några dagar sedan drömde jag en dröm och den handlade om livet efter döden.
Jag har många gånger tänkt på vad som händer. Kommer hon att bli frisk när hon dör? Kommer hon minnas i himmelen när hon tittar ner på mig? Kommer hon sluta lida eller kommer sjukdomen att följa med henne upp?
Jag har funderat mycket på detta.
Jag har gråtit om det många gånger.
Jag har tänkt att den dagen jag möter mamma på andra sidan igen vill jag hon ska se mig, ta emot mig med öppna armar och känna igen mig som hennes dotter.
När hon lämnar jordelivet någongång kommer jag inte vara hennes dotter längre, det märks redan... Men när jag möter henne igen vet jag att hon kommer att se och minnas mig.
Jag vet det nu.
Hon kommer att bli frisk och jag kommer att senare i mitt liv få tillbaka min älskade mamma.
Min riktiga mamma.

Men mamma jag vill att du ska vara med mig länge länge. Jag vill att du ska minnas mig nu och för alltid.
Jag vill inte bli din mamma.
Jag vill bara vara din dotter. Jag vill att du tar del av min framtid.
Jag vill och jag vill.
Mitt hjärta gör ont nu och jag vill att du plåstrar om det.
På fredag kan du plåstra mig för då kommer jag till dig, då ska jag krama dig min älskade lilla mamma....

Jag tar med eget plåster