Bakelsen som inte gräddats klart
Mor lilla mor, vem är väl som du?!
Ingen i hela världen!
Du blandade ingredienserna till smeten som skulle skapa mig.
Du lade mig i formen och värmde mig i ditt hjärta.
Du formade mig men någon kom och tog ut mig.
För tidigt.
Vände mig upp och ner.
Skakade ut mig.
Jag hade inte gräddats klart.
Inte redo att lämna din trygga värme.
Jag ramlade ut och gick sönder.
I smulor.
Någon hade tagit dig.
Som tog mig.
Som smulade sönder mig.
Fullständigt.
Som tog dig ifrån mig.
För gott.
Tog det vackraste jag någonsin skådat.
Ditt Jag.
Jag saknar dig.
Skulle gå genom eld och vatten.
Gå tills mina fötter blöder.
Jag skulle fortsätta vandra.
För att få träffa ditt Jag.
För att säga att jag älskar dig.
För att du skulle få se mig som en vuxen individ.
Jag skulle offra allt för den chansen.
Allt.
Idag försöker jag pussla ihop smulorna.
I den mån jag kan.
Men jag kommer aldrig att bli hel.
Jag hade inte gräddats klart.
Och ditt Jag finns inte längre kvar.
Jag blir aldrig helt hel.
Ringen kommer aldrig att slutas.
Den dagen du lämnar helt.
För jag vet att du blir frisk då.
Hälsa på mig.
Ge mig ett tecken på att du fick se vem jag blev.
Det är min enda, och högsta önskan.
Först då kan jag acceptera.
Låta ringen slutas och bli hel.
Du fattas mig!
/Din dotter Carina
Tänkte bara tipsa om att du kan vara med och tävla om ett fint tandsmycke i 28k guld i min blogg nu:)
kram Joanna
